Lika trött som jag på detta konsumtionssamhälle som vi lever i? Detta eviga - måste ha, måste ha, måste ha. Vill ha. Behöver en till. En nyare. Finare. Bättre. Större. Rödare.
Jag är trött på det. Så förbannat trött. På kortsiktigt och egoistiskt tänkande, agerande och konsumerande. Ungefär så här skrev jag en annan gång, om ämnet.
Vi säljer allt, skiter i att konsumera mera. Flyttar till en söderhavsö. Lever som sjörövarfabbe farfarsfar. Eller nja, inte sjörövare men du förstår. Vi börjar att leva för dagen istället. Inte jäkta runt. Hinna hit, och dit. Köpa det. Det nyaste. Trendigaste. Skynda till nästa sak. Googla, appa, fixa, titta på TV, laga mat i nya varmluftsugnen. Köpa köpa köpa! Handla, slänga, köpa nytt. Om och om och om igen. Jobba, jobba, jobba. Jobba dubbla jobb för att ha råd med allt som ‘måste köpas’. Som måste inhandlas och has. För att vi ska bli lyckliga. För att vi ska kunna åka på semester till hippaste innestället för det här året. Vad var det nu igen, "Motionera på Maldiverna" eller "Hajka på Himalaya".
Så. Istället för att checka in så checkar vi ut. Från konsumtionssamhället. För att hinna vara en bra mamma. Pappa. Mormor. Farfar. Medmänniska. Hela tiden. Varje minut. Hinna med livet. Fokusera på det viktiga. Så. Vi drar nu. På biljetten står det söderhavet nästa. Och där ska vi leva för dagen. Äta vad vi odlar själva och fångar i havet. Gå i bastkjolar. Låta håret växa till höfterna. Vandra barfota i stranden. Surfa på riktiga söderhavsvågor. Slappa i skuggan på dagarna och somna till solnedgångens värmande rödorangea ljus på kvällarna.
Med sand i håret, sol i sinnet och kärlek i hjärtat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar